bästa storebror

Även om profilen för bloggen är Rosis kommer jag att tjuvlåna den ibland för att berätta lite om hur du har det, och allt som sker...

Så tänkte börja med att berätta lite mer om de senaste dagarna.. så får Rosi fylla på med ännu mer..

Får väl börja med att säga TACK för en fantastisk jul, du kändes så pigg och jag är så glad att vi alla fick vara samlande.. det kanske är därför det hela känns så overkligt..

Du började bli dålig (eller var väl egentligen aldrig bra) på annandagen, men det tog lite tid att inse allvaret och på torsdagen blev det ambulans in till akuten och då blev du inlagd på intensiven. På nyårsafton blev du nedsövd i respirator och iaf jag hade uppfattat det som att det var för att du skulle få vila.. men på natten blev läget kritiskt och mamma och pappa satt på sjukhuset och vakade vid din sida... själv satte jag mig på tåget så fort mamma hade ringt, den längsta resan i mitt liv.. jag var så rädd att jag inte skulle hinna fram.
Vi fick veta att du behövde få komma ner till Karolinska och Ecmo- enheten, men att vädret hindrade dig från att få flygas ner.. så nu var det en kamp mot klockan.
Vi fick på kvällen veta att det skulle bli Karolinska ändå, med hopp om "ett sista halmstrå".. nu kunde vi bara hoppas..

De ringde två gånger under natten, och när morgonen kom gjorde vi oss klara för att resa mot Stockholm. Mamma, pappa, Rosi och Moa i saaben och jag och mormor fick åka med Jens och Ingrid. Moa kollade på film nästan hela resan!!

Väl framme fick vi äntligen träffa dig, vi fick höra att resan hade gått bra, att du var inkopplad och att du till och med hade varit vaken en sväng.. något vi tyckte var fantastiskt!
Vi var där några timmar och åkte sedan till Skanstull för att försöka sova lite under natten.. 5 pers i min lilla lägenhet (pappa sover hos Jens och Ingrid) - men finns det hjärterum!!

När vi vaknade morgonfixade vi lite och åkte sedan till dig igen. Jag och pappa hann komma in och säga hej på morgonen innan de skulle tvätta dig och vi fick gå för att vänta vid biblioteket. Under dagen krånglade det lite för flickan brevid dig, så jag fick komma in som hastigast för att säga att vi åkte hem en sväng för att försöka äta och hämta Rosi, vi åkte tillbaka igen på eftermiddagen och jag, pappa och Rosi fick då sätta oss ner med läkaren som visade röntgenbilder och massa siffror på hur dina värden förändrats.. Han är otroligt POSITIV och ger oss förhoppningar om att vi ska få dig piggare snart!! Du ligger inte längre sövd, nu enbart bedövad, men när man pratar med dig så reagerar du!!

Nu ska vi strax göra kväll igen och ser fram emot en dag med dig imorgon igen..

Jag ÄLSKAR dig storebror <3