Jag har påbörjat denna text så många gånger, men fått avsluta för att jag inte klarat av att skriva...
Jag kan inte fatta att du är borta.. jag fyller dagarna för att orka stå ut, för så fort jag får en lugn stund kommer verkligheten ikapp mig och jag bryter ihop. Jag saknar dig så fruktansvärt mycket, men som det blev på slutet behövde du får komma till en plats med evig vila och utan smärta. Jag klarade inte av att följa de andra till Sundsvall för jag skulle inte klara av att göra alla de måsten som de gör nu inför din begravning och liknande. Jag hade även ångest för att besöka sjukhuset igen och hade inte tänkt göra det på lång tid, men när jag fick veta att Moa tappat Bä där så bara agerade jag, hon fick inte förlora er båda.. så jag åkte dit och hittade Bä, men kom på mig själv med att vara påväg bort mot ecmo och dig..
Du ska veta att du har fantastiska vänner som tänker på dig och skickar all världens kärlek och du vet att du ALLTID kommer att finnas i våra hjärtan... vi saknar dig så det gör ont. Vi är dig evigt tacksam för allt fint du har gett oss, där de största gåvorna är Rosi och Moa, utan dem skulle framtiden kännas ännu tyngre.. när vi ser på Moa så ser vi dig!
Idag har Lee varit i Luleå och begravt sin mamma, då tände hon ett ljus för dig och bad Lena ta hand om dig där uppe.. vi pratar om er mycket och har bestämt att du får köra runt henne i taxin däruppe då hon inte kan gå med sitt ben...
Jag kan inte fatta att du är borta.. jag fyller dagarna för att orka stå ut, för så fort jag får en lugn stund kommer verkligheten ikapp mig och jag bryter ihop. Jag saknar dig så fruktansvärt mycket, men som det blev på slutet behövde du får komma till en plats med evig vila och utan smärta. Jag klarade inte av att följa de andra till Sundsvall för jag skulle inte klara av att göra alla de måsten som de gör nu inför din begravning och liknande. Jag hade även ångest för att besöka sjukhuset igen och hade inte tänkt göra det på lång tid, men när jag fick veta att Moa tappat Bä där så bara agerade jag, hon fick inte förlora er båda.. så jag åkte dit och hittade Bä, men kom på mig själv med att vara påväg bort mot ecmo och dig..
Du ska veta att du har fantastiska vänner som tänker på dig och skickar all världens kärlek och du vet att du ALLTID kommer att finnas i våra hjärtan... vi saknar dig så det gör ont. Vi är dig evigt tacksam för allt fint du har gett oss, där de största gåvorna är Rosi och Moa, utan dem skulle framtiden kännas ännu tyngre.. när vi ser på Moa så ser vi dig!
Idag har Lee varit i Luleå och begravt sin mamma, då tände hon ett ljus för dig och bad Lena ta hand om dig där uppe.. vi pratar om er mycket och har bestämt att du får köra runt henne i taxin däruppe då hon inte kan gå med sitt ben...
Ni får ta hand om varanda, våra underbara änglar...
ögon kan glittra, läppar kan le - men sorgen i mitt hjärta kan ingen se..
jag saknar dig älskade storebror...
ögon kan glittra, läppar kan le - men sorgen i mitt hjärta kan ingen se..
jag saknar dig älskade storebror...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar